New year, new life
Idag är jag helt slut. Känner mig som hundra år.. har powerwalkat/joggat med Rambo till Grödby och tillbaka. Det va inte så långt som jag trodde, men blev iaf ca 6 km. Tror det ska bli en regelbunden runda, för jag går helre i skog än i villakvarter.
Sitter och stirrar på boken som ligger bredvid mig i sängen. Jag vet att jag borde läsa, men varje gång jag försöker, byter hjärnan samtalsämne och kommer på tusen andra saker att tänka på istället... puh!
Denna terminen verkar mer lovande än den förra iaf. Bara vi lyckas få bättre gemenskap i gruppen. Man riktigt känner hur tung och laddad luften blir imellanåt.
I övrigt flyter saker på som om inget har hänt. Vet inte om det är det är jag som förtränger de där plågande känslorna, eller det är kroppen som helt enkelt är så trött på att tänka.
"Hemma" har jag Rambo. Mitt hjärta, mitt barn, mitt allt just nu <3
