❤ När man fallit till botten, är ända vägen upp
Haha, jag känner mig som ett freak. Fattar inte hur allt har kunnat bli såhär. Är det världen som har blivit helt skruvad på senaste åren eller är det jag själv? Kanske både och. Trodde att allt skulle kännas bättre nu till sommaren och man skulle ha sååå kul. Men nej, vet inte ens om jag ska til sweden rock. Mitt gamla kompis-gäng är som förintat, och viljan man hade till att röjja saten på rocken är som bortblåst. Var är jag påväg?
Är glad att det skolan i princip är slut som man kan koppla av, men tror inte jag kommer göra det ändå. Ligga i sängen och fundera på hur allt kunde va varit om jag varit normal, och se alla andra ut och leva livet.
Vad finns det att kämpa för? Vänner som är sååå "upptagna" (host).. Ja familjen iofs, men jag vill ha Sagan ❤ Finns den?
